Varning för spindel

Alltså, Ullmonstrets? Kan man få reklamera sina katter när de inte gör sitt jobb?

spindel

 

Det här utspelade sig just på vårt vardagsrumsgolv. En spindel, husspindel närmare bestämt, har på något sätt tagit sig in (radonventilerna är misstänkta). Katterna har hittat den. Man kan tycka att storyn borde ta slut där. Den springer lite. De tar den. Nomnom. Duktig katt. Men nej. Den springer lite. De springer efter. Den stannar. De stannar. De nosar lite försiktigt. Den flyttar sig lite (men är förvånansvärt still och kaxig ändå). Den står still. De sitter 5cm ifrån och är still. End of story.

Så, min sida av historien då. Man kan säga att jag blivit lite tuffare. Trots att vi inte haft (eller i alla fall sett) någon inne på flera veckor. Jag tar en bild på den. Bara där har vi ett framsteg. Den sitter helt åtkomligt och jag pausar för att fota kräket. Obegripligt. Nåja. Sen hämtar jag mitt vapen i form av en tuss hushållspapper motsvarande åtgången för en normal middag med en tvååring. Funderar över andra möjliga vapen. En närbelägen bok (vill inte kladda ner), en dammsugare (meckigt att plocka fram + att den förvaras i sovrummet och vad säger eg att spindeln dör och vem ska tömma påsen?), ett stort glas (men vad skulle jag göra sen? Vänta tills T kommer hem? Kanske bra rent terapeutiskt men nej tack). Nej. Hushållspappet får det bli. Tar den, klämmer till och går med mycket hög puls ut och slänger allt i soptunnan.

Nu återstår bara att vänta på nästa friare. För enligt vad jag läst (enligt hela ”know your enemy” och så) så tar sig hanarna ofta in för att leta lämplig hona för parning under oktober månad. Glöm att jag tänker tillåta något sådant säger jag bara. 250 spindelbebisar under min säng. No no!

Puh. Lite avslappning i soffa på det här då. (Jo, fortfarande dyngförkyld och hemma och kurerar).

/J

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *