En sån där morgon

I morse efter frukosten sa jag åt Sam att gå och klä på sig och han gick iväg. Och det blev tyst. Följde efter för att kolla och hittade honom nerbäddad i sängen igen. ”Mamma, jag ville inte vakna idag! Det var för tidigt!”

Mycket benägen att hålla med fick jag dra upp honom igen och hjälpa till med påklädningen och vi kom iväg. För att upptäcka att pappan åkt iväg i bilen med vagnen i bagageluckan. Att släpa en morgontrött ovillig snart fyraåring den dryga kilometer vi har till förskolan kändes inte som en särskilt lockande uppgift faktiskt. Kanhända är jag rätt stolt att jag inte bara ställde in dagen. Vi kom lite sent men ändå. Efter oräkneliga förhandlingar och små myrsteg var vi alla på plats.

Nu känner jag mig plötsligt väldigt redo för fredag…

/J

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *