Analytisk idag

Klart intressant lunchdiskussion på jobbet idag.

Vi jobbar enligt ett system som kallas ROM/ROC (result orientated management/coaching). Förutom att det leder till att vi har sjukt mycket möten så innebär det att vi sätter upp väldigt tydliga mål för verksamheten och analyserar eventuella ouppfyllda mål till förbannelse. Det senaste på listan är att vi ska lämna ut en slags personlighetstest till 4 vänner/kollegor/ovänner/personer som känner oss och denna test ska avslöja vilken kommunikations- och konfliktstil vi har. Det här diskuterade vi lite fram och tillbaka och min analys blev att eftersom det är vår chef som rekryterat oss alla (och hon inte är utbildad rekryterare) så bör hon ha rekryterat personer med ganska lika stil och som matchar hennes stil på ett bra sätt. 4 personer i teamet (de 2 teamleaders + de 2 katalysatorerna) har redan gjort testet och av dessa hörde 3 av 4 till samma kategori! Blir intressant att se hur det blir för resten.

En annan intressant del är den där vi ska ange våra egna yrkesmässiga mål på 3 och 5 år. Jag har aldrig varit en sån person som vetat vad jag vill bli. Snarare halkat lite hit och dit på ett bananskal liksom. ”Bäst att läsa Natur så kan man göra vad som helst sen”. ”Molekylärbiologi? Jo, men det kan väl vara intressant”. ”Genetisk vägledning? Ja, varför inte?”. Typ så. Men ibland känns det som en slump och jag hade kunnat trivas lika bra som bibliotekarie eller ekonom. Det intressanta var att jag var långt ifrån ensam i gänget om att ha ”byggt karriär” på det sättet. Även bland de som disputerat… Och jag tror inte att vår chef är den typen. Vore intressant att diskutera det vidare.

//J

 

Hudlös

Det är så mycket tragik i världen just nu att jag känner mig alldeles hudlös. Det liksom sugs in och ligger som en klump i magen, speciellt sedan jag själv blev förälder. ÄR det mer tragik i världen nu eller är det bara jag som är mer mottaglig? Terrorn i Norge. Svälten i Östafrika. Barn som sticker ihjäl varandra i Danmark. Makens kollega som kör ihjäl sig på motorcykel. Två vänner som förlorar sina alltför unga pappor oväntat.

Jag försöker förlora mig i böckernas värld på pendeltåget. Jag har inte läst på länge nu och jag är väldigt mycket periodare när det kommer till det. Men jag tror tragiken drar tag i mig även där. Började med ”Lyckan, kärleken och meningen med livet”. Det lät ju ganska muntert ändå? Hoppfullt liksom. Men det var mycket sorg också. Tänkte pigga upp mig med lite Marian Keys. ”Är det någon där?”. Hon brukar ju liksom skriva lite rolig chick-lit. Jomenvisst då. Den handlade om en kvinna som förlorar sin make i en bilolycka. Tänkte att det är väl lika bra att gå all in istället då och läste Isabel Allendes självbiografi ”Summan av dagarna” (hon har förlorat en dotter och skrivit om det i boken Paula som berörde mig starkt och det här är fortsättningen). Konstigt nog kändes den ljusare än mycket i alla fall. Idag var det dags för en ny bok och jag stoppade ner Teodor Kalifatides ”Det sista ljuset” i väskan i morse. Men efter första kapitlet kom jag på att jag faktiskt läst den (och lika bra var nog det eftersom den handlar om ett grekiskt par i Rinkeby som förlorar sin ende son i en tunnelbaneolycka). Kanske helt enkelt ska ligga lågt med läsande ett tag. Både av nyheter och skönlitteratur.

Oändligt tacksam över att faktiskt ha den möjligheten. Möjligheten att logga ut och stänga av. Och krama om älsklingskillarna lite extra.

//J

 

Stulen utmaning

Hittade denna hos Heidi och det kändes som en bra grej så här en torsdagsmorgon.

1. Ta närmaste bok och slå upp sidan 18, rad 4 – vad står där?
”husrum över en natt” (Min nya skattkammare – trean)

2. Sträck ut din vänstra arm så långt du kan, vad rör du vid?
En blå filt som hänger över soffkanten

3. Vad var det senaste du såg på tv?
För tillfället är det ”Händige Manny” på.

4. Utan att se efter, gissa vad klockan är:

Sju. (07.04 så det var rätt nära)

5. Bortsett från datorn, vad hör du just nu?

Händige Manny på tvn samt skratt från Ed och Sam (Ed busar med honom och Sam hoppar upp och ner i sin stol och skrattar). Mycket trevliga ljud!

6. När var du senast utomhus och vad gjorde du då?

Igår eftermiddag när jag gick till och från dagis.

7. Vad tittade du på innan du började svara på den här undersökningen?

Barnen

8. Vad har du på dig?

Svarta mjukisar och grå t-shirt

9. Drömde du något inatt? I så fall – vad?
Konstigt nog inget jag minns.

10. När skrattade du senast?

Alldeles nyss åt Sam/Ed. (Sam har nu ätit upp sin frukostmacka och övergått till att trycka munnen mot stolen och göra pruttljud…)

11. Vad finns på väggarna i rummet där du är nu?
2 gitarrer, 2 tavlor föreställande kvinnoansikten och händer, 4 svartvita foton på alla i familjen, 2 bröllopskort och 2 tavlor med stadsmotiv.

12. Har du sett något konstigt på sistone?
Hm, räknas en tvåtandad unge som glatt trycker i sig två varmkorvar i följd och sen hoppar i stolen efter mer?

13. Vad tycker du om den här utmaningen?
Tja, jag gör den ju 🙂

14. Vilken var den senaste film du såg?

A cup of love och den var helt ok.


15. Om du blev multimiljonär, vad skulle du köpa?

Huset. Kontant. In your face, banken! Sen skulle jag kunna tänka mig att hyra in en massa byggare/fixare/pysslare som gör klart hus/lägenhet åt oss, syrran, mamma (och pappa om han skulle släppa in nån ;-)) medan vi vilar upp oss på något soligt ställe.

16. Berätta något om dig själv som folk inte känner till.
Jag har nog bloggat för länge för att komma på något. Jag menar, jag har inte sagt nåt vid det här laget så finns det väl en anledning till det 😉

17. Om du kunde förändra EN sak i världen, utan att ta hänsyn till politik och skuldkänslor, vad skulle det vara?
Märklig fråga. Men krig känns himla onödigt. Kan vi inte bara ta bort dem?

18. Tycker du om att dansa?
Jajamen 🙂

19. George Bush?
Is gone?

20-21. Vad skulle dina barn heta, pojke resp. flicka?
Ed och Sam heter de ju. Fast om man tittar tillbaka som jag gjorde igår när jag hittade en ”Mina vänner”-bok från 2001 så skulle både jag och T ha ett barn som skulle heta Jonathan. (Den enda som följt den boken av mina vänner är Åsan som skrev att hon skulle ha två barn med passande namn och det fick hon ju!) Om Ed hade varit en tjej hade han troligen fått heta Lisa och om Sam varit en tjej hade han fått heta My eller möjligen Li. (Och båda hade fått heta Violet och Helén i andranamn).

22. Skulle du någonsin överväga att bo utomlands?
Överväga kan man väl alltid göra?  Det beror helt på förutsättningarna. Jag är inte typen som drar på vinst och förlust ”för att jag kände för det” i alla fall.

23. Vad vill du att Gud ska säga när du kommer till pärleporten?
Om något sådant existerar skulle jag bli så förvånad att det mest lämpliga att säga nog vore ”tittut”. (Kanhända att min konversationsfantasi är lite begränsad pga mammaledighet just nu).

24. Vilka vill du ska svara på de här frågorna?
Vem som helst som berättar om det i kommentarerna 😉

//J

PS. Första 9 kartongerna är packade. Fick 4 till igår som kommer packas under förmiddagen. Det märks knappt att något försvunnit…

 

Utmaning!

Åh, jag fick en utmaning av Girle. Och jag är lydig minsann 🙂

Humör just nu? Glad, trött och för tillfället ganska avslappnad.
Kläder just nu? Stuprörsjeans från Only (som dessvärre går att dra ner utan att knäppa upp…måste köpa jeans!), grå amningströja från Pop (amningen har fått sig ett tillfälligt uppsving iom att en viss liten herre har vattkoppor på tungan…stackars…)
Musik just nu? Just nu spelas Carl Johan Vallgren – Lycklig idiot (har satt all musik på datorn på shuffle)
Sommarplaner? Börja jobba igen… Gosa med familjen, påta i ny trädgård och huspyssla resterande tid.
Hur många kuddar sover du med? En
Spelar du något instrument? Blockflöjt. Spelade är väl kanske mer korrekt. Har dock försökt spela lite för Ed men han säger mest ”Mamma, det låååter”
Morgon eller nattmänniska? Morgonmänniska, som tur är.
Snarkar du? Om jag är förkyld eller gravid
Stjärntecken? Våg
Skostorlek? 38
Längd? 165 cm
Äckligaste insekten/djuret? Spindlar!
Vad vill du jobba som? Åh ångest! Trots 2 magisterexamina har jag fortfarande ingen aning.
Vad längtar du mest efter just nu? Lite sömn?
Brukar du svära mycket? Jo, tyvärr är det kanske så…
Land du vill besöka? USA, Australien och säkert ett gäng till…fast för tillfället är jag himla nöjd hemma.
Vad har du gjort idag? Busat med Ed, badat badkar med båda grabbarna, kollat bolibompa, dansat till The Pinks med Ed, kramat lillprickis, serverat lunch till grabbarna och mormor, ammat, ammat lite till, tvättat kattkräkt täcke och firat födelsedagsmaken lite smått (han jobbar).
Vad ska du göra i morgon? Gosa ledig make. Försöka ta lite sovmorgon. Bära liten prickis.
Vilket är ditt närmsta köpcentrum? Farsta Centrum
Pratar du fortfarande med personen du kysste första gången? Nope, har ingen aning om vad han gör idag och är inte så värst nyfiken på det heller.
Är du polare med grannarna? Vintertid – inte så värst, hejar bara. Sommartid – tja, pratar ju när vi hänger vid sandlådan med alla barnen 🙂
Vad är det första du gör när du vaknar? Välling till Ed (ofta kommer han in och lägger sig hos mig och ligger och pratar längtande om att han vill ha en stoooor flaska välling som är lagom varm…)
Är det nåt du absolut inte äter? Inälvsmat, skaldjur (har överhuvudtaget svårt för saker som kan titta på mig när det serveras, typ kräftor…men kan äta om nån annan skalar…). Är generellt ganska kinkig på att prova nya saker tyvärr.
Brukar du sola? På stranden ja. Fast nuförtiden handlar strandbesök mer om att jaga och hålla rätt på ungar än att ligga och softa så, nja.
Tränar du? Ja jo, hemmaträning, Wii och promenader. En av ganska få anledningar till att längta till jobbet är dock mina och Bs gympass! Saknar också gruppträning…och funderar lite på att börja jogga när vi flyttar :-O

//J

 

Minne…

Vi har kollat in kvällens delfinal (nu pratar jag om melodifestivalen, sport visas max nån gång om året i det här hemmet och då oftast för att vi har någon intresserad besökare). Ikväll slog det mig att jag har så himla mycket meningslös kunskap (?!) i huvudet som jag inte ens vare sig sökt eller ansträngt mig för att minnas. Stackars T. Han har snällt suttit och sett de senaste delfinalerna med mig och får därmed inte bara en inte helt önskad dos schlager, dåliga skämt och svenska kändisar utan också en hel del bakgrundsinformation som jag snappat upp i Expressen eller någons blogg som jag snubblat in på. Why?!

Anna Bergendahl? säger T och önskar snart att han hållit mun.
Hon var med i Idol nåt år, säger jag och you tubar upp ett klipp från audition. Sen hittar jag ett klipp från när hon åkte ut också som jag ju måste titta på eftersom jag inte följer/följt idol (men ÄNDÅ på nåt skumt himla sätt känner till några som varit med eller vunnit eller på annat sätt utmärkt sig…). Hon pratar med Andreas Carlsson och jag fortsätter till T: Han har barn med Hannah Graf och hon bloggar ju och varför jag följer den vet jag inte och på köpet får man då med en hel familj bloggare som jag inte riktigt vet hur de hänger ihop men en av dem är Henrik Johnsson, han som är ihop med Malin Bayard och de har en son som heter Ed!

Varför kommer jag ihåg sånt här? Och framför allt, varför gäller det inte sånt som vore vettigare att lägga på minnet?

//J

 

Michael Jackson

Jag fastnade framför minnesstunden på tv igår ändå. Mycket märkligt program. Åh vad jag störde mig på Fredrik Strage. Inte nog med att han pladdrade för fullt i början om allt runtomkring, han var tillräckligt medveten själv om att det kunde uppfattas som störande och påpekade det dessutom (utan att göra något åt saken…). Som om han ville visa att han minsann pluggat in hela Motowns historia inför det fiiina uppdraget att kommentera Jacksons minnesstund. Puh. Lyckligtvis kunde jag koppla bort honom efter ett tag. Men det kändes märkligt att se. Och jag liksom väntade mig att Michael skulle hoppa upp som gubben i lådan ur den gyllende kistan längst fram när som helst. Men det gjorde han ju inte och när dottern gråtande greppade mikrofonen rann mina tårar också. Det går tydligen åt båda hållen det där, att se föräldrar förlora sina  barn ens på film klarar jag inte längre. Att se barn som förlorat sina föräldrar i alltför unga år går visst inte heller.

Jag hade en rätt intensiv Michael Jackson-period i sena tonåren. En av mina bästa vänner under gymnasietiden var verkligen ett FAN och jag drogs med i det hela (även om hon inte fick med mig till Prag för konsert där hon stod på tredje raden i ett hav med 70000 personer). Hans låtar fick mig att verkligen lyssna på musik. Jag gillade verkligen HIStory-skivan och lyssnade på den om och om igen. Faktum är att en av mina första internetupplevelser eller vad man ska kalla det är relaterat till Michael eftersom min kompis fick mig att börja chatta med henne och en massa andra fans på fanklubbens hemsida. Mjifc.com har jag för mig. En sida som visst inte finns kvar. Michael Jackson Internet Fan Club. Bara att det fanns en speciell internet fan club säger ju en del om hur länge sen det var. Men jag kallade mig aldrig fan. För Michael Jackson har FANS. Inte fans. Och i jämförelse med dem var jag rätt lam. Men den perioden har ändå satt sig och det känns himla tråkigt att han inte fick avsluta både sin karriär och sitt liv på ett bättre sätt. Men det verkar ju dessvärre fungera så, har man ett spektakulärt liv avslutas det så också. Tragiskt.

//J

 

Nytt år

Det pangas för fullt utanför, katterna har gömt sig på en stol under bordet i köket och Ed verkar kunna sova sig igenom det hela än så länge. Jag och T sitter i soffan med varsitt glas skumpa och försöker göra oss av med varsin förkylning. Inte helt framgångsrikt bör tilläggas.

Ed har lekt för fullt med gårdagens julklappar idag. Han har prickat klossar i lådan tils han i frustration gav upp och kastade både klossarna och lådan all världens väg och gick och satte sig i pulkan och såg ut som han väntade på snön. Annars har det varit ganska gnälligt här så här sista dagen på året men det kan ju ha att göra med att även hans näsa runnit för fullt…

2008 har varit ett väldigt speciellt år. 9 mammalediga månader. Ljuvliga månader som visserligen delvis är ett töcken pga en envis sömnbrist. Mot slutet av året hände plötsligt allt på en gång och man kan lugnt säga att det var en omställning att gå från att loda runt hemma med amningshjärna till att jobba 100% på 60% tid, gå från planering till godkänt exjobb på mindre än en månad och sälja och köpa lägenhet däremellan. Puh. Men det gick och min förhoppning om att kunna få en mer avslappnad start på 2009 verkar ha infriats. Jag har en examen, vi har en lägenhet och Ed har en dagisplats. Än är inga större projekt planerade för 2009 i alla fall (eller flytten kanske räknas som ett sådant förresten?).

Tack för att ni hängt med och Gott nytt år på er alla!

//J

 

Två och tre väntan mindre

1. Exjobbet är tillbaks med nya kommentarer. Positivt är att efter de fyra punkterna med ändringar står det: Sen bör det kunna gå! Låter ju lovande. Så nu har jag att göra igen.

2. Lägenhet. Blä. Ingen ljusning på budfronten. Det vore skönt att ha nånstans att bo efter halva februari…och att veta var vi vill ha Ed i förskola från februari… Jaja, vad är det nu de säger? Plötsligt händer det.

//J

 

Hitta hem i djungeln

Ja, jösses vad galet det är att försöka hitta sig ett boende. Speciellt när man är en familj velpottor (eller Ed verkar veta ganska bra vad han vill, han är dock än så länge dålig på att förmedla det). Ena dagen köper vi en hyfsat billig trea härute i buschen, nästa dag vill vi flytta lite närmre stan, kanske till Årsta? Eller så ska vi ha en dyrare lägenhet med låg avgift eller en billigare med dyrare avgift eller…GAH!!!!

Idag har vi varit på inte mindre än fem visningar. Ingen var klockren. Några var "det funkar…men…". En var gräslig. En hade potential som mäklarna så fint brukar uttrycka det men enbart potential "att funka". Billigast var trean i Bandhagen för 1.250.000 och dyrast var trean i Hägerstenshamnen för 1.995.000 (den var för övrigt den som var så gräslig att vi i princip vände i dörren). På vägen hem bestämde vi oss ändå för att kolla in dyra lägenheten i Årsta med dyra avgiften (med våra mått mätt i alla fall, drygt 5000/mån och 2.150.000). Men sen kom vi hem och damsög Hemnet på nytt och T började kolla på radhus istället (han har vägrat radhus innan för att det blev för dyrt men nu är vi ändå uppe och nosar på de nivåerna så…).

Ok, reder ut tankar lite för att rensa hjärnan inför kvällens (nattens?!) exjobbande.

Alt 1. Trea i Årsta av något slag.
+ Vi gillar området
+ Det verkar finnas dagisplatser
+ Både min mamma och pappa bor där (eller borde jag skriva det på minus? ;-))
+ Det är ofta stabila och gamla föreningar
+ Vi får båda närmre till jobbet (kanske inte i avstånd men i tid)
– Lägenheterna är pyttesmå alternativt dåligt planerade i vår prisklass (läs: man får inte plats med tex tvättpelare i badrummet för kvadratmetrarna utgörs av sjuttiotre hallar eftersom en lägenhet på 75kvm består av 73 ihopslagna lägenheter. Kanske överdrev en aning nu men bara en aning)
– Oftast saknas det hiss

Alt 2. Trea där vi bor nu.
+ Vi känner oss hemma och trivs bra här.
+ Det finns treor som är bra planerade och stora här till ett vettigt pris
+ Det är hyfsat bra kommunikationer för att vara långt ut
– Det är ändå rätt långt från alla vi känner typ
– Det är rätt hög avgift och bopriserna har legat rätt stabilt och skulle kanske tjäna mer på att köpa en dyrare lägenhet som sjunkit mer i pris nu (Vi fick tex exakt det pris mäklaren trodde att vi skulle få redan i våras när priserna var som högst)

Alt 3. Trea i annan söderförort, typ Bandhagen/Fruängen/Farsta/Högdalen
-Vi har inte helt bra koll på områden
– Mycket små äldre lägenheter
+ Lägre pris än Årsta

Alt 4. Radhus häromkring nånstans
+ Roligare att göra i ordning när man känner att man kan bo kvar lite längre
+ Skönt att bo i hus
+ Roligt för Ed då det ofta är mkt barnfamlijer
– Rätt lite hus för pengarna ändå
– Vi kan typ inget om hus (eller jag ska nog inte tala för T, han har ju fixat massa med deras hus men ändå)
– Vi kanske fastnar fast vi egentligen vill bo i friliggande hus

Jaha, inte blev jag klokare av det. Gah. Gah igen. Och dessutom måste jag tillägga att jag är himla trött på alla förskönande bilder av speciellt badrum. Det är aplätt att fotografera så en halvstor tvättmaskin ser fullstor ut och detsamma gäller badkar. Men varför?! Jag vill ha plats för riktiga grejer. En lägenhet med pyttebadrum är inte intressant. De slösar min tid! *morr* (Och så ritar de "inte skalenligt" på ritningen också så är saken biff, gah)

Så. Nu har jag skrivit av mig lite. Nu ska det pratas etik och informerat samtycke istället. *försöker väldigt mycket trycka på off-knappen för hus-/lägenhets-/hjälpviharsnartingenstansattbo-tänket och på ON för skrivihopexjobbetannarshar-duingetjobbheller-tänket. Livet är rörigt.

//J