Dagens ungdom

När jag lärde mig äta med pinnar sa de ”håll pinnen som en penna”.

När Ed visade alla olika penngrepp hans kompisar kör med i skolan och Sam undrade hur han skulle hålla när han skulle skriva sa jag ”håll pennan som en ätpinne”.

Det känns som det hände nåt med ordningen där?

För övrigt så är det oftast Sam som dukar här hemma nu. Förutsatt att han får duka fram pinnar. Köttbullar med pinnar? Nemas problemas. Trä varje makaron på pinne? You bet! Har jag nämnt att våra middagar tar så sjukt lång tid nu?

 

wpid-IMAG1868.jpg

 

Inte alls relevant bild. Mer än att det är Sam. Och att han just ätit middag. Med pinnar. Igår. Så här trött blir man då liksom. Och blå. Eller nä, det var nog nåt som hände på förskolan. Blåtira?

/J

 

Tjejgrejer och killgrejer

Ed frågade mig häromdagen om det fanns tjejgrejer och killgrejer och jag frågade vad han tyckte. Han tyckte inte att det fanns det. Jag försökte komma på några och vi enades om att en suspensoar är en killgrej och en tampong är en tjejgrej. Men nu när vi sitter och ser på Let’s dance får jag nog revidera det där. Stackars Simon som brutit näsan hade nämligen hittat ett manligt användningsområde för en tampong. Så nu måste jag komma på nåt att ha en susp till. Skål till fredagsmyset kanske?

/J

 

Ah dessa avslappnande söndagsmornar

Vaknar långsamt till ljudet av en Ed som gång på gång travar in i köket och gräver i gårdagens godisskål. Däremellan ljudet av snö som långsamt rasslar ner från taket på uppfarten och trappen som igår var nyskottade… Nåt ska man väl ha att göra idag också.

Igår kväll var det mello och barnen var taggade på att vara uppe och se. Sam somnade efter Yohio. Ed somnade lagom till Ellen (lugn låt=zzzzz för honom). Så mycket för det sällskapet. Fick övergå till Twitter som sällskap istället (inte för att jag twittrar men som tv-sällskap är det himla bra). Maken? Han satt med lurar på och kollade på film. Mello göre sig icke besvär liksom. Inte ens ”men vi har godis”-kortet lurade över honom på rätt sida.

/J

 

Om en jul

 

 

 

 

Julen har passerat hörni. Jag är dock ledig ända fram till 7e januari. Ljuvligt. Det har varit ett himla intensivt år på alla sätt. Kanske får jag till nån slags årssammanfattning innan året är slut, vem vet? Bilden på Loci nedan får väl illustrera årets känsla inför julförberedelserna. Tagen tre dagar före julafton. Vi hade inte köpt en enda julklapp. Vi hade ingen gran. Men ändå. Ingen stress. Det löser sig för det gör ju för det mesta det.
jul13_1

 

Det var ju bara att ta tag i det viktigaste. Fixa julgodis. Ed skötte provsmakningen med bravur som synes. Dagen före julafton. Julklapparna inhandlades på kvällen den 22a. 2 timmar på Toys r’ us och på Heron City (det sistnämnda för att fixa födelsedagspresenter till kusinerna). Julmaten inhandlades mitt under pågående värdetransportrån också i Kungens Kurva fast dan före dan. Jag hann till och med med att slänga ihop mitt livs första Jansson och T griljerade skinka på kvällen.jul13_2

Och så kom den då. Julaftonen. Ed (som inte alls tror på nåt Tomte) verkade väldigt lycklig över att Tomten på något sätt ändå hade kommit och lagt paket under granen på natten. Och att han tappat två i öppna spisen som man fick öppna på morgonen. Och granen stod så grön och grann i stugan.

jul13_3

Granen som vi shoppade två dagar före jul vid lokala ICA-butiken. Väldigt tät och fin men kanske lite sned i toppen. Men som maken brukar säga: Lite snett är också rätt.

jul13_4

 

Vid lunchtid på julafton kom mormor och farfar och julmaten som vi avslappnat tyckte var ”i princip klar och bara att slänga fram på bordet” tog en timma att tillreda. Men det gick ju bra ändå. Och mätta blev vi. Och eftersom barnen är totalt ointresserade av Kalle delade vi ut julklapparna innan så vi vuxna i lugn och ro skulle få sippa kaffe och halvsova lite framför Ferdinand.

jul13_5

Det var två snälla barn i huset så det blev en del klappar. Lego, playmobil, mecano, hörlurar, innebandyklubbor…och ett och annat spel. Dock inget DS som lillplutt så hett önskat sig. Däremot hade Tomten rimmat på några av paketen. Till exempel på ett som gick till dem båda två:

Tomten vet att ni gillar att spela
men också att ni måste lära er att dela
Ni bor i en ganska liten villa
och där finns bara plats för en gorilla

Ja så på bilden sitter de och ler pliktskyldigast när de helst inte vill släppa tv:n och nya Donkey Kong-spelet med blicken…

jul13_6

Efter lite julklappslek var det dags för middag. Revbensspjäll som maken först hade planer på att grilla (nej, vi har inte plockat in grillen än…det är ju inte som att sommaren är slut va?!) men grillen hade pausat lite väl länge och krävde en grundligare rengöring än som var görligt i mörkret utanför så det blev ugnsbakat. Himla gott. Vad som också var himla gott var den superenkla efterrätten i form av hemgjord pepparkaksglass. Sam gillar det mesta som är ätbart visserligen men den här älskade han. Till sist fick vi ge honom en sked till för att han skulle kunna sleva på och hela tiden sa han ”Mamma, den här glassen var jättegod! Mormor, visst var glassen god? Farfar, jag gillade glassen!” Inget tvivel om den succén alltså.

jul13_7

Så blev det sovdags och julaftonen var till ända. Vi läste ett kapitel i julklappsboken (Stora Emilboken) och de somnade sött.

Dagen därpå var det regnrusk men få saker hade nog kunnat hålla Ed från att gå ut och testa nya innebandyklubban (och julklappsmössan).

jul13_8

Sam var däremot inte direkt överförtjust och väldigt besviken över att den nya fina vita bollen blev alldeles lerig och ville in igen efter 3 minuter.

jul13_9

 

Även Ed kom in efter en stund och vi tog istället tunnelbanan till min morfar för en liten juldagsfika. Lagom lång utflykt en regnig dag…

På annandagen kom de hett efterlängtade kusinerna med moster på en liten julfika och efter det tog vi en promenad i regnet innan det blev filmeftermiddag hemma… Väl hemma tittade morfar förbi med varsin julklapp till killarna så Ed ägnade resten av kvällen åt att bygga ihop en legosats och Sam körde MicroChargers med katterna (bilbana med pyttebilar som går supersnabbt=väldigt spännande för en liten katt också).

Igår gjorde vi som resten av söderortsborna och drog till Farsta C. Inte för reashopping men väl för byte av Eds julklappsinnebandyklubba (inte den på bilden, han fick två, en för skolan och en att ha hemma) som var för kort och så lite kaffe på det. Nu råkade InterSport ligga mitt emot Polarn o Pyret så vi kom hem med ett par byxor var till killarna och två tröjor och två par strumpor till Ed också.

Och idag är det lördag igen. Så himla skönt med lite långledigt! Jag började dagen med ett NTC-pass hemma på vardagsrumsgolvet. Jag har bara yogat och kört bodybalance de senaste två månaderna. Helt enkelt för att det har varit det som behövts i all stress. Det kändes idag kan man säga. Var är min kondis? Var är mina muskler? Puh alltså. Och det var bara en halvtimma på beginners level. Håhåjaja. Det blev en promis idag med, till Fruängen för lite lördagsgodishandling och så slank vi in till frisören för en klippning av killarna. Kan konstatera att båda killarna gått om mig i hur man kallpratar med frisörer (jag är kass på det). Sam ställde till och med en massa frisörrelaterade frågor! (Varför är det en massa speglar överallt? Är det så att alla stora killar har skägg?) Fina blev de också.

Sådär, de kommer inte ofta men det var långt. Eller nåt.

Hoppas ni har haft en fin jul!

//J

 

Den är här nu

Vintertröttmantiden. Förra veckan var full fart. Denna vecka är full fart. Jag lyckades inte få till ett enda grönt inlägg förra veckan och det är himla trist för jag 1)gillar grönt 2)ogillar psykiska sjukdomar. Men jag får väl se det som att jag drog mitt stå till stacken genom att gå till jobbet på minnesmottagningen. Eller som Sam säger ”Mamma, jobbar på café”. Där fick jag för att han fått komma hit och fika liksom. (Ed säger ”Mamma jobbar med hjärnor”, antar att sanningen är någonstans mittemellan ;-)).

Jaja, nu vecka, nya tag. Bara att sätta fart! Kanske får jag till något lackinlägg denna vecka. Eller något helt annat. Nu har jag i alla fall just parkerat på jobbet efter att ha lämnat av en Sam som inte gillar måndagar och en Ed som var väldigt lycklig till följt av gårdagens shopping. Han och jag tog en mamma-Ed-förmiddag på stan och spenderade säkert 1,5 timma inne på Åhléns barnavdelning där han plockade ihop outfit efter outfit och provade och speglade sig. Till sist valde han ut en och vi tog en fika för att sedan få lov att slinka in på Lindex där han travade fram till en i personalen och bara ”Hej, har ni några slipsar?”. Idag är han alltså avlämnad i skolan iklädd skjorta, slips, chinos och kavaj. I fredags gick han i pyjamas. Lite kontraster piggar upp.

 photo eead87ab-e9f7-4e3d-9f3e-d60069a2769d_zpsc5d7c7e5.jpg
Provar kavajen.

/J

 

My kind av logik

Måndagsmorgon. Jag väcker Sam (=släpper in Loci till honom så hon kan väcka honom med sina ömma pussar).

Jag: Sam, det är morgon!

Sam gnäller över Locis pussar och klättrar ner från sängen och går in i vardagsrummet och sätter sig i soffan. Tittar ut på mörkret utanför.

Sam: Mamma! Du lurade mig! Det är inte morgon!

Och precis så ska man alltså känna nu i ett halvår framöver? Puh!

/J

 

Klippt var det här

Utmanande att vara frisör idag. Vi drog till Farsta. I tider då lusvarningarna duggar tätare än reklammailen från Ellos kändes det motiverat med lite kortare frisyrer på killarna. Och så är det ju skol/förskolefoton på gång de närmaste veckorna också.

Sam var stor kille och fick sitta i vanlig stol. Frisören frågade hur han ville ha det och han svarade utan minsta tvekan: Som Mario. (Så vi satte på honom Mario-kepsen och gick hem) Han fick lite kortare bara. Men frisören höll snällt upp en spegel efter klippningen och frågade om han var nöjd. Det var han. Och Sam tackade snällt för klubban och sa att det var den godaste han ätit i hela sitt liv.

Ed gav lite blandade instruktioner som gick ut på att han ville ha lite kortare hår på vissa ställen och lite längre på andra. Inte helt lätt. Han fick också lite kortare rent generellt fast med lite mer lugg. Han blev också himla nöjd vilket var lite förvånande eftersom han senast på morgonen sagt att han inte alls ville klippa sig egentligen utan ha långt hår som Albin (=kompis på förskolan i Farsta). (Han ångrade sig när Sam skulle klippas och ville också, speciellt när jag sa att han själv fick bestämma hur han ville ha det).

Ja, jag inser ju att det hade varit passande med bilder här. Men om ni är snabba och jag inte lackar om naglarna på ett tag så kan ni se dem i instagramflödet här till höger där de sitter och försöker äta ris med pinnar (himla ineffektivt sätt att äta…det blev kvällsmacka innan läggdags också).

/J

 

Det lackar på

Tiden går och bloggen sover verkar det som. Den som vill hänga med mig på dagarna gör det lättast genom att lägga till @jennysjox på instagram. Där blir det i alla fall nån bild om dagen. Oftast på dagens lack (finns ett flöde här till höger också om ni vill kika på de senaste tre bilderna).

Men det var inte det jag skulle skriva om.

Igår hade Ed en klasskompis med hem. Just de där två har en tendens att fnissa som tonåringar vid middagen. Och gärna pausa för ett toalettbesök eller två. Toaletten är vägg i vägg med köket och när kompisen är inne där hörs det plötsligt:

-OJ! Vad mycket nagellack!

Hon har då upptäckt den ”lilla” hyllan med lack som rymmer knappt 30 lack och sitter på väggen på lilla toaletten.

-Då ska du se den stora hyllan, säger jag.

Vi gick ner till badrummet och kollade in den lite senare. Och övriga lacklådor. Kompisen var i chock sen. Haha.

/J