Semesterslöat

Den här semestern alltså, det blev ingen vanlig semester. Åtminstone inte träningsmässigt. Det brukar vara min bästa tid med nästan ett pass per dag. I år? Not so much. Fick kanske till två pass i veckan på sin höjd. Och nu när jag jobbat en och en halv vecka – inte ett enda pass. Sparkade liv i min NTC-app igår och körde ett 30 minuters ”get strong”. Känner mig inte så jäkla strong idag kan man säga. Ont överallt. Men men, nu börjar hösten och jag ska hitta rutinerna igen. Minst ett pass vardera av styrka, kondition och yoga per vecka är min plan. Funbeat säger att jag har 103 dagar med träning i år (av 238) dvs drygt 43%. Målet får bli att den siffran ska vara samma eller högre vid årsskiftet.

/J

 

Ont, det gör ont

Så, i söndags (!) körde jag 2 NTC-pass och ett yogapass. En kvart styck så totalt 45 minuter. De kvartslånga NTC-passen är oftast uppbyggda så att man kör 5 olika övningar, 1 minut i taget och altihop 3 gånger. Fint så. En av övningarna i söndags var att hoppa på ett ben (egentligen upp på en låda men någon sådan hade jag inte så jag hoppade högt på golvet istället). 30 sek på vardera ben och sen fyra andra övningar innan det var dags igen. Idag är det onsdag. Jag stapplar fortfarande fram pga grym träningsvärk i vaderna. Hoppa på ett ben liksom? Who knew. Ibland är det de enkla sakerna som får en på fall…

Appropå yogan så hittade jag via Move it Mama till you tube-kanalen Cosmic kids yoga. Kvartslånga yogapass som berättas i form av en saga. För barn alltså men mammor får också delta (och gärna översätta tycker iaf mina barn). Så himla sött! Och barnen? Älskar! Och när de i början och på slutet viker sig dubbla med händerna ihop framför hjärtat och viskar ”Namaste”… Hur sött? ♥ Rekommenderas!

/J

 

Aj!

Kvällens träningsvärk alltså, inte att leka med. Igår var jag på SatsCykel följt av ABSolution. Cykeln var inga problem men resten…  Galet jobbigt mage/ryggpass med en del puls också. Detta är nog bland de värre träningsvärkar jag haft i magen. Det känns i ryggen också men magen är många gånger värre. Puh. Men det är väl bara på’t igen!

/J