Kom hem igår och pladdrade i hundranittio eftersom jag var sjukt stressad (glömde plånboken på kontoret, kom på det när jag väl kommit till bilen och fick gå/springa tillbaks=25 min sen till dagis + en massa massa att fixa med på jobbet hela dagen). B hade messat och var lite tveksam till kvällens pass. T lät mig babbla på i en minut ungefär innan han sa: Träningen ikväll, är det uppåt-träning eller lugna ner träning? och när jag sa att det var ett pass av varje tyckte han att jag skulle nöja mig med lugna ner-varianten. Och B fick jag med mig också så vi körde bodybalancen. Tittade lite på slutet av det andra passet och ja…det var nog inte vad jag hade behövt, haha. De som kom ut efteråt såg så himla slut ut. Men nästa vecka, DÅ!

//J

Jag var på årets första bodybalance igår. Ny release. Det känns idag. Bra magträning! Känner av träningsvärken i magen bara jag går. Fällknivar och hamrande plankor och puh alltså. Men jag kände mig stark igen. Idag? Inte så mycket. På’t igen på onsdag!

/J

Jag har TRÄNAT! Mitt andra pass under den senaste 30-dagarsperioden. Bodybalance blev det. Stel i kroppen men det kändes inte som jag tappat såå mycket i balans i alla fall. Skönt.

/J

Ja, alltså, mindfullness och sånt i all ära men ibland måste man verkligen tänka på annat. Speciellt när man gör det bra!

Jag har ett störningsmoment på jobbet just nu och har ältat fram och tillbaka i ett par dagar runt hur jag ska hantera det. Men så var jag bodybalance igår. Och plötsligt föll allt liksom bara på plats! Älskar när sånt händer! Där står man i ”bird stand pose” och bara: Jaaaaa! Det är ju det häääär jag ska säga.

Första minuten av avslappning på slutet försökte jag verkligen stänga jobbtankarna ute men sen gav jag upp det. Och det blev bra ändå. Det är så fint att det kan funka så ibland också, då behöver jag inte ha dåligt samvete över att inte kunna fokusera tanken på ”ingenting” eller aouhm eller vad det nu är eftersom välmåendet påverkas ändå. Win.

/J