Pladder-Ed

Vi åkte på utflykt igår kan man säga. Farsta Strand-Barkarby-Viksjö. Pendel och sen buss. T jobbade och när J messade och undrade om vi ville komma över och se nya huset packade vi ihop oss och gick mot pendeln. Jag pratade lite med Ed innan och försökte få honom att kanske inte prata med allt och alla på vägen… Det funkade i ungefär 5 minuter, sen tog nyfikenheten överhand ♥

Det var rätt fullt på tåget så vi stod upp i början. Bredvid oss står en man och dricker kaffe, äter macka och pratar i telefon. Han tappar telefonen och skrattar lite. Ed verkar bestämma sig för att om han nu inte ska prata med någon så kan han ju i alla fall prata om dem. – Mamma, han tappade sin telefon! Mamma, nu skrattar han! (Mannen skrattar ännu mer) Mamma, det var jätteroligt!

Sen fick vi sittplats och Ed hade glömt allt och pladdrade glatt på med damen mitt emot som lyckligtvis var av den pratiga sorten och glatt pratade tillbaks. Ed berättade om att vi skulle till Amadeus och att han var tre år och han pekade ut alla E:n på reklamskyltarna. Sen gick damen av och på kom istället ett turistpar i 30årsåldern. De pratade tyska och jag tänkte att det här kan ju bli lite knepigt för pladderungen… Men icke. De kunde nämligen svenska också och efter att ha lekt tittut i sin jacka med mannen i paret en bra stund började Ed pladdra på och berätta att han skulle till Sparkaby och åka buss 553 och leka med en kompis och så ville han titta på deras telefoner och ännu hellre kartan och en hel del till. Puh.

Väl framme i Barkarby var det 25 min till bussen skulle gå. Och inte fanns det någon att prata med heller. Bara en man som inte var så värst mottaglig. Så Ed babblade på rakt ut istället. Massor om hur annorlunda allt var där mot hemma.

Hos J lekte han på för fullt hela dagen. Med Amadeus men kanske mest med hans grejer… En himla mysig dag hade vi och nu längtar jag ännu mer efter flytten! Huuuuus, våååååår!

//J

 

Dela rum…

I huset finns (än så länge) två sovrum vilket innebär att Ed och Sam så småningom kommer få dela rum. Vi pratade lite om det nu på morgonen.

Jag: Jag och pappa kommer sova i rummet med stora sängen och du och Sam får lilla rummet där leksakerna finns.
Ed: Bara jag och Sam?
Jag: Ja, du får sova med Sam då.
Ed: *drar lite i sina bröstvårtor* Då kommer jag få stooora bröst, mamma.

Tyvärr kan jag så här efter 2 dygn utan amning konstatera att den effekten inte är permanent…

//J

 

Har du en sparkcykel?

Idag var det vår. Alltså tog jag med sparkcykeln till dagis. Vik hädan snö liksom. Det jag inte tänkte på var det som finns kvar efter snön…grus. Men Ed var sååå lycklig! Han fick sparkcykeln av morfar bara några dagar innan snön kom och eftersom han inte har så bra koll på hur man kör så har han inte fått köra den inomhus. Stor längtan med andra ord.

Han var så stolt att han glatt berättade för alla som vi mötte om sin sparkcykel. Att han pratar med främlingar är ju inget ovanligt direkt men idag var det verkligen ALLA vi mötte. Han är ju inte direkt blyg av sig.

Vi mötte ett gäng grabbar i 13-årsåldern.
Ed: Hej grabbar! Jag heter Ed! Jag har en sparkcykel!
Killarna: *tittar förvirrat och ser ut att fundera över hur man ska hantera en glad treåring på ett tufft sätt*
Ed: Mamma, de hälsade inte på mig?
Jag: De blev nog lite förvånade bara. De flesta brukar ju inte prata med folk de inte känner så där…

Vi möter en mamma med barnvagn + storasyskon bredvid.
Ed till barnet bredvid som var i hans ålder: Hej! Jag har en sparkcykel!
Barnet: *mumlar något till svar*
Ed: Mamma, hon ville nog också ha en sparkcykel. Hon kan få låna min. Hon är min bästa vän!
Jag: ?! Men du känner väl inte henne?
Ed: Nej, jag vet inte vad hon heter…

Vi möter en dam som kommer bärandes på en liten yorkshireterrier.
Ed: Hej! Jag heter Ed! Jag har en sparkcykel!
Damen: *passerar oss utan att svara*
Ed: Hallåååå? Har du en sparkcykel?
Damen: *vänder sig om och tittar förvirrat på Ed* Nej, jag har ingen sparkcykel.
Ed: Jag har fått den av min morfar! *sparkar vidare*

Ja, så där höll han på…

Tungan rätt i mun är viktigt när man sparkar sig fram!

Fast det var betydligt vanligare att han tog sig fram så här, gåendes med sparkcykeln mellan benen. Inte helt lätt ändå det där sparkandet…

//J

 

Ärdetvårnu ärdetvårnu?

Det är inte bara jag som längtar. Ed också. Varenda gång vi ska ut och jag säger något om att det är varmare och han behöver inte ha overall utan kan ta överdragsbyxorna och jackan istället säger han: Åh, är det vår nu? Får jag ha gympaskorna???

Gympaskorna lär ju vara för små dessutom. Hu, minns hur knepigt det var att få honom att acceptera ett par nya förra året och det lär väl inte bli lättare i år kan jag tro.

Förresten är det inte sol och värme han längtar efter. Häromdagen var vi ute i solen och jag sa nåt om hur skönt det var med sol och då sa han direkt: Jag gillar inte sol. Jag vill ha regn! Det känns ju som han kommer få sin önskan uppfylld oftare i alla fall. Win-win liksom.

//J

 

Popular? Not so much

Försökte mig på att kolla mellon med Ed idag med. Utan godis. Han däckade innan hälften av låtarna spelats.

Låt 1, Danny: ”Mm, bra. Men ful”

Låt 2 Sara Varga: Den är jätteful! *viftar med tårna i takt* Jag gillar inte såna tjejer.

Låt 3 Moniker: Den är också ful. När det blev mörkt bytte han till bling blingskjorta. Som mormor gillar. Inte jag, jag gillar bilar.

Låt 4, Brolle: Den är också ful. Men jag vill ha hans kläder. Som Lille Bill* och han har.

Jag: Är alla fula?
Ed: Alla killarna är jättefula. Men tjejen. Hon var lite ful.

Låt 5 Linda Bengtzing: Jag: Kolla vilka gula stövlar! Ed: Hon har svarta stövlar! *somnar*

Så var det med det. Jag vet inte ens vilken jag hejade på. Men det är roligt när de blir så där superglada 🙂

//J

*Lille Bill: Tvprogram på Nick JR

 

Lite humörsvängningar á la treåring?

Jag och Ed pratar lite vid middagen:

Ed: Sam är min lillebror!
Jag: Och du är hans storebror.
Ed: Men sen när han växer och jag blir liten blir jag lillebror.
Jag: Nej, du kan inte bli lillebror…
Ed: Men åååååh *bryter ihop litegrann*
Jag: Jag är en lillasyster.
Ed: MIN lillasyster? *gör stora ögon*
Jag: Nej, jag är din mosters lillasyster. Hon är min storasyster.
Ed: Jaha. Men varför är JAG storebror? *ser ledsen ut*
Jag: För att du kom först.
Ed: Kom jag först? *ser lite gladare ut* VANN jag? *stooort leende*

//J

 

Ed och kläderna

Ok, djurintresset verkar inte ha gått vidare till Ed. Det där med kläder däremot… Nämnde i början av veckan att det var dags att inhandla vårjacka åt honom. Vi kikade lite på nätet och han fick välja färg (det blev en ljusgrå!). Sen damp det ner ett reklamblad som han noga granskade innan han pekade ut lite olika plagg och sa ”Mamma, jag behööööver faktiskt innekläder också!”.

Idag fick jag i alla fall tummen ur och shoppade vårjacka, skalbyxor, fleecejacka och ett par jeans åt honom. Sam fick ett par vantar så han kan fortsätta ha sin fleeceoverall i stl 62 ett tag till… Det är hårt att vara tvåa 😉

//J

 

Gunga vs rida, 1-0

Vi har pratat massor om djur den senaste tiden och jag har länge tänkt åka och låta Ed få prova på att rida. Innan har vi ju försökt en gång för länge sedan men då kom vi för sent så idag åkte jag, grabbarna och mormor i god tid till Hökarängen för att kolla hästarna och rida lite. Trodde jag. Väl framme insåg jag att jag missat att ha med kontanter (det kostade 25 spänn) så det blev en snabb tur tillbaks till Hökarängen medan mormor och grabbarna lekte i parkleken.

Väl framme igen betalade jag och Ed inledde det hela med att vägra ta på en hjälm. Efter en stunds övertalning förstod han att han inte skulle få rida utan så han gick med på att prova en. Sen ville han välja häst (det fanns 3 stycken). Han valde den minsta. En pytteliten mörkbrun lurvig sak. Jag lyfte upp honom. Hästen tog ett steg. Han ville ner. Jag lirkade lite. Tjejen som höll hästen gick en knapp meter framåt. Nu ville Ed verkligen verkligen ner. Gråtandes. Så det fick han så klart. Och det var den ridturen liksom. Och pengarna som jag fått springa för att hämta fick jag tillbaks.

Och surplutten fick gungas glad igen. Som tur är gick det bra.

Envisas med att ha skorna ivägen…

//J

 

Dagens gissningslek

På Eds förskola, i korridoren som leder mot hans avdelning, sitter det en massa bilder och små citat på väggarna. Det är olika projekt de gör bland annat. Den här terminen håller de på med de fyra elementen och turen har kommit till vatten. Diverse isexperiment hänger till exempel i trädet utanför. Häromdagen läste jag lite vid en bild som föreställde ett gäng ungar som undersökte vilka saker som flyter i en hink vatten. Bildtext:

Apelsin= med skal flyter
Apelsin= utan skal sjunker

Daniel frågade om någon visste varför det är så?
A trodde att den flöt för att skalet var hårt. Och trodde att det var luft som gjorde att den sjönk.
Ed trodde att det var plåt som gjorde att den flöt.

Vem har en pappa som svetsar båtar så de kan flyta igen? Man undrar ju förresten lite vad Daniel tänkte när han fick svaret…

//J