UL – utan logik?

När jag bestämde mig för att ta killarna på tåget (1h) och bussen (1h 10 min)  för att komma till syrran tänkte jag att det knepigaste skulle vara att hålla dem nöjda och glada under resan. Det visade sig snart att det knepigaste skulle vara att köpa rätt biljett.

1) Jag hade i bakhuvudet att det var lite krångligt med Arlanda-stationen på vägen och allt. Nån extraavgift kanske och så måste man väl köpa biljetten redan i Älvsjö med tanke på att pendeln numera går hela vägen till Uppsala.

2) Surfar in på ul.se för att se hur man ska göra. Efter att ha läst där i ca 20 minuter utan att fatta hur jag ska göra ringer jag experten – aka mamma som gjort denna resa en himla massa gånger och senast i söndags eftersom hon befann sig hos syrran redan.

3) Inga klara besked av experten förutom att det kan kosta lite olika beroende på åt vilket håll man åker (?!) och att det ev kan bli lite brådis i Uppsala vid bytet till buss så inte biljetten hinner gå ut.

4) Dagen före resan stannar jag till i Älvjsö på väg hem från jobbet och frågar i luckan. Får besked att jag kan köpa biljett där. I alla fall till Tierp. Men det visar sig ligga i samma zon som Östhammar så det går nog bra det med.

5) Dagen D. Köper biljett i luckan som gäller för zon 5 och 1-3 för att komplettera mitt SL-kort. 75 kronor.

6) På pendeln tittar ingen på min bijett.

7) I Uppsala tittar busschauffören både länge och väl på min biljett. Han har helt klart aldrig sett en sådan förut. Jag förklarar att jag köpt den i Stockholm och att jag fått berättat att den ska gälla till Östhammar. Han ser mycket skeptisk ut när han släpper på oss.

8) Vi kommer till Östhammar!

9) Idag – dags att göra samma resa åt andra hållet.

10) Sladdar in på busstationen en kvart före avgång. Ber om biljett som tar mig till Stockholm om jag har SL-kort. Får biljett som kostar 25 kronor. Upplyser om att det kostade 75 kronor åt andra hållet. Förtydligar att jag tänker åka buss och tåg och att tåget går via Arlanda. Får ny biljett som kostar 60 kronor. Ser skeptisk ut. Biljettförsäljares kollega kikar över axeln. Får ny biljett som kostar 75 kronor. Nu för zon 1-3. Frågar igen över Arlandazonen men övertygas om att det här är det rätta.

11) Tar bussen till Uppsala. Busschauffören släpper snällt på oss.

12) Frågar för säkerhetsskull på Pressbyrån vad som gäller angående övergångstider och Arlanda. Får besked att biljetten gäller i 2 timmar och alltid gjort det. Så det så!

13) Frågar för säkerhets skull även det gäng på ca tio kontrollanter som står och hänger på perrongen. Får besked att våra biljetter inte alls gäller eftersom vi passerar Arlanda och måste ha tillägg för zon 5. Detta går inte att köpa i automaten utan vi måste gå in till UL-center.

14) Det är 3 minuter till avgång. Påpekar lite fint att vi vid tre tillfällen påpekat att vi passerar Arlanda och fått bedyrat för oss att våra biljetter visst är rätt av diverse UL-personal. Ifrågasätter milt systemet som inte ens personalen verkar förstå.

15) Eftersom personen vi pratar med ändå ska agera kontrollant på tåget säger han att vi istället för att fixa biljettstrulet på UL-center kan köpa en enkelbiljett för zon 1 eftersom det är samma pris som ett tillägg skulle varit så kan han godta det.

16) Halvvägs genom köpet ångrar han sig och säger att han kan släppa igenom oss ändå (mitt köp gick dock igenom så jag fick en sån biljett också).

17) Ingen kontrollerar vår (eller någon annans) biljett på pendeln hem (kontrollanterna, ca 6st, står i klunga på tåget och snackar och kolla i sina telefoner).

Förlåt mig UL, men hur sjutton tänkte ni när ni utformade ett system som inte ens er personal fattar, än mindre resenärerna? (kanske använde ni samma underleverantör av system som SL? Fast det är en helt annan historia…)

Barnen? De lekte sten, sax, påse, sjöng högljutt (Sam), sov (båda fast inte samtidigt) och käkade godis. Ytterst få minuter av gnäll faktiskt. Kanske vågar mig på att göra om det. Om jag lyckas köpa biljett då…

/J

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *